Author Archives: Eva Nordin

Idag har Esko fällt träd i vår så kallade hundgård. Det var några stora vildvuxna ekar som stod i vägen för kvällssolen. Vilken skillnad det blev. Känns mycket mer öppet och det blev ett helt annat ljus. Nu återstår bara att släpa bort slyet som blir och klyva ved av stammarna. Det blir ett jobb  som heter duga det.

Vi har även gått runt i trädgården för att titta på alla blommor som är på gång att slå ut eller som redan är utslagna. Fantastiskt vad fort det går nu.

Jag har även suttit och jobbat lite med ett nytt kursupplägg. Ska nämligen ha en klickerkurs med inriktning mot tävlingslydnad. Inte helt enkelt att bena ner och skriva övningarna på ett enkelt och lättfattat sätt. Men det blir nog bra till slut hoppas jag.

Då var vi hemma igen efter 14 dagar i Thailand.

Wow!!! Vilka underbara dagar. Vi har badat, snorklat och sett underbart vackra fiskar och koraller, solat och ätit gott. En och annan utflykt har det också blivit samt även lite shopping. Fötter och händer är som nya efter fiskbad och där efter härlig  pedikyr och manikyr.

Ja, Thailand är ett fantastiskt land. Så enkelt att vara i och så gästvänliga människor. Vi har verkligen laddat batterierna. Känner oss som duracellkaniner som är redo för att ta tag i vardagen igen.

Hundarna har under tiden varit hemma hos Karin med familj. Detta har känts otroligt tryggt då vi vet att det är bästa tänkbara ställe för dom att vara på. Där har dom kamperat ihop med Mulle, Hippie, Fanny och hennes 6 valpar!!!! Alltså har där varit 11 pudlar. Snacka om pudelparadis. Vill du kika på Karins pudlar och dom söta valparna kan du titta in på www.kennelpipeline.se  

Men nu så är vi hemma igen allihop, både två och fyrbenta och det känns även det otroligt bra. I naturen har det också hänt massor på dessa 14 dagar. Grönskan är på väg i både mark och skog. Vitsippor täcker marken med sitt vackra vita sken. Våren är i full gång och snart är den underbara svenska sommaren här.

Äntligen har det börjat gro i mina rabatter och snön är helt borta från tomten vilket innebär att det är fritt fram för träning där. Hurra!!!

Hopphindret har kommit fram efter vintervilan och träningslådan har blivit genomgången. Gissa om hundarna var taggade när dom fick sig lite vårträning? Blev några tandemhopp över hindret för att visa sin glädje. Till och med platsliggning med störning var gör kul.  

Ett annat vårtecken var att jag idag klockan 10 mötte upp en gäng förväntansfulla mattar, hussar och hundar. Det var nämligen dags för årets premiär av blodspårskurs.

Vi tog oss in en bit i skogen där vi slog läger och efter en kort genomgång så var det då dags för dom att lägga och gå sina första spår. Engagemanget var stort och alla var så entusiastiska. Oj, vad jag tycker det är kul och ha dessa kurser. En klar favorit. Är så härligt att få se hundarna jobba med något dom är ämnade för att göra och sen att få se hur glada och stolta mattar och hussar blir när deras hund visar upp hur duktig den är.

Säger bara wow!!! Återigen en helgträff som varit super. Tror det var en av de bästa jag varit på. Föredragshållarna höll hög klass och gav mig flera aha upplevelser och vill veta mer känsla. Det tackar jag för.

Nya föredragshållare för mig var Marie Dacke Dr. Zoologi, Lunds Universitet. En härlig kvinna som lärde mig om ökenmyrans, biets och dyngbaggens sätt att navigera och hur dom berättar för de andra om färdvägen till födan dom hittat. Vet nu mer också att bin kan räkna till 3.

Karolina Westlund Dr. Etologi, Smittskyddsinstitutet Solna var även hon ny för mig. Hon började att föreläsa om primatetologi. Här fick jag lära mig om apornas olika sociala strukturer. Intressant. Där efter talade hon om Etologi i labbmiljö, samt miljöberikning. Även detta var mycket givande och intressant. Hon avslutade med att tala om djurträning och här talade hon varmt om klickerträningens fördelar. Hon gick även igenom dess grundprinciper och gav tydliga exempel på hur man tillämpar den.

Förutom två dagar fulla av bra föreläsningar har jag njutigt av sol, god mat och trevliga promenader i det vackra Linköping.  Detta har jag gjort tillsammans med Esko och hundarna som följde med mig denna gång. 🙂

Efter en helt underbar promenad i skogen, slog jag och hundarna oss ner i hammocken för att ytterligare njuta av vårsolen. Tankarna började spinna kring belöningar. För sedan en tid tillbaka har jag börjat spåna på en kurs alternativ föreläsning vad gäller dessa.

Jag kan känna att man kanske inte alltid har tänkt igenom detta ämne. Det är vanligare att man lagt mer energi kring tabuövningar och ordet nej. Visst kan jag tycka att hunden måste ha gränser och veta vad ordet nej betyder. Men jag tycker det är lika viktigt om inte viktigare att man gör sig själv medveten om sin belöningsteknik och att den är så mycket mer än bara ordet bra eller en godisbit.

Vi människor är ju vanedjur och det är lätt att falla i fällan och bli statisk i sina belöningar. Alltså att man alltid belönar vid samma tid och tillfälle. Detta blir förutsägbart för hunden och kan t.om ses som en frisignal.

Det är även lätt att vi slentrianmässigt belönar med godis då det krävs mer engagemang av oss när vi ska belöna genom t.ex lek. För det krävs ju att vi leker på riktigt, annars kan det  kvitta.

Att vi sätter ord på våra belöningar är också viktigt. Hunden ska veta att det finns olika belöningar och vilken det är som erbjuds just nu.

Sen kommer jag till det sista jag tänkt på och det är att belöningen är nyanserade. T.ex är ordet bra  graderat.  Det finns lilla bra = Du är på rätt väg.  Lite större Bra = peppande.  Ännu större BRa = Va duktig du är, nu är du verkligen på rätt väg.  Och så har vi stora BRA = Yes! du är i mål!!

Finns säkert ännu fler nyanser än de jag räknade upp här. Och lika dant är det ju med leken. Engagemanget är ju olika entusiastiskt beroende på vilket kriterie man uppnått.

Intressant eller hur? Och väl värt att fundera över. Med genomtänkt belöningsteknik blir träningen så mycket bättre.

Något som ofta återkommer i diskussioner kring hunden är likheter med vargarna. Men hundar är inga vargar. Per Jensen som jag flaggat för i tidigare inlägg höll ett föredrag på årets Adventure Dog Conference i detta ämne. Om du klickar på länken ovan så kan du se föredraget i sin helhet.

Vill också göra dig uppmärksam på att våren närmar sig. För du har väl märkt att man hör mer fågelsång, att solen känns varmare (när den är framme) och att dagarna är längre. Visst är det härligt!?!

Ibland bara dagarna rinner iväg. Så har det varit för mig i snart veckorna 2. Förutom jobb och läxläsning har det varit firande av både två och fyrbenta.

I helgen firade vi Niclas (sonen) som fyllde 22 i fredags!! Hur nu det är möjligt? Var ju inte länge sedan han satt i mitt knä och gosade.  Hm, mammas liten börjar bli stor.

Och idag träffades vi i “tisdagsgänget” för att fira Garbo som fyllt 14!! Garbo är min vän Marikas vackra, härliga storpudel. Det är svårt att tro att hon är såpass till åren. Pigg och lekfull och rör sig som en ungdom.

Här hemma håller vi även på med planering av ett större kalas. Eskos (maken). Han fyller nämligen jämnare än jämnast i slutet av mars. Å det ska firas med dunder och brak!

Ja, då var man hemkommen från en helg som varit späckad av föredrag.  Kan meddela att alla föredragshållarna varit super. Men gissa om man är trött i huvudet idag. Tar ju tid att smälta allt man hört och innan alla bitarna faller på plats.

En av mina absoluta favoriter, Per Jensen var först ut. Per är professor i husdjursetologi och forskningschef vid Linköpings universitet. Dagens ämne var : Stress och individuella olikheter. Vilket var mycket intressant. Per kommer föresten till Göteborg där han ska hålla en föreläsning den 12 mars om Hundens tankar och språk. Detta är även namnet på den bok han senast skrivit och som nog kommer ut i sommar. Kan du, så ta tillfället i akt och gå och lyssna.

En annan man jag gillar att lyssna på och som även han var en av föredragshållarna i helgen är Matthias Laska, professor i Zoologi. Ämnet här var : Sinnenas fysiologi och etologi samt Luktsinne och beteenden generellt ….. och hos hundar.  En sak han poängterade var att det finns väldigt lite vetenskapliga “bevis” vad det gäller hundens luktsinne och inom detta område mycket antaganden. Nästan det enda som fanns dokumenterat var om hur hunden riktningsbestämmer vid spårande. Här hade man kommit fram till att det krävdes 5 fotsteg i följd för detta.

Vår egen kursansvariga Lina Roth, Dr. Integrativ zoologi är den som inspirerat mig till att vilja veta mer om synen. Hon höll en föreläsning om däggdjurens syn i vardagen. Och något inom detta område som jag tycker är mycket märkligt är att när vi vet att hunden & hästen med för den delen har ett färgseende som består av grönt och blått inte anpassar konor, hinder osv. efter detta. Visst är det konstigt?

Ja, jag kan nog skriva hur mycket som helst om föredragen men jag tror jag nöjer mig här. De föredragshållare som inte blivit omnämnda i inlägget och alla kurskamrater ska även ni ha ett stort tack för att ni bidragit till att helgen blev en toppenhelg för mig!