Author Archives: Eva Nordin

Blandade känslor

2011-12-03

Idag när jag gick in och kollade på mina sidor hos Antagningen för att se om jag kommit in på kursen jag sökt til VT 2012: Hund – avel, utfodring och hälsa – på Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, fick jag en chock. Där stod följande:

INSTÄLLT Universitetet/högskolan har bestämt att inte ge utbildningen den här terminen.

Va?? Får man göra så?? Det var nästan värre än att inte bli antagen. Bisvikelsen är stor. 🙁 Känner mig lurad på nått vis. Har varit inne flera gånger tidigare för att se statusen och då har där stått: Handläggning pågår. Märkligt!!??

Det som där emot känns mycket trevligare är att jag igår fick ett sms från Eva-Britt. I det stod det att Elsa nu mer kan titulera sig Viltspårschampion. 🙂 Stort GRATTIS till det!!! Måste haft en bra fröken på Viltspårskursen för att nå så fina resultat. Undrar just vem det kan va?

Nytt skede

2011-11-26

Bloggtorka? Nej då, bara tidsbrist. Här har handlats, packats, ringts, packats igen, handlats, anmält hit & dit, packats ………………………….

Hundträning har fått stå åt sidan. “Bara” härliga promenader har hunnits med. Ja, kanske nått litet fritt följ, sök eller linjetag har vävts in när vi ändå varit ute. Men det har inte blivit någon planerad träning de sista veckorna.

Att det varit så beror på att vår dotter Frida ska flytta hemmifrån. Hon blir stadsbo nu till veckan. Herre jösses!!!! Efter det finns det inga barn kvar här hemma. Snacka om nytt skede i livet. Känns märkligt och en smula otäkt. Men så är ju livet. De små blir stora och ska ut och stå på egna ben.

Vem har sagt att hundar inte kan klättra i träd?

2011-11-09

För att få sin hund att må bra och fungera i vardagen gäller det att dom får en bra blandning av vila, motion och mental stimulans.

Ett tipps är att blanda in hjärngympan på promenaden. Det kan vara allt från att vardagsapportera en tappad vante, göra ett leksakssök i högt gräs, trassla ur sig själv när man hamnat på “fel” sida stolpen, balansera på en sten eller stubbe eller varför inte leta godis i träd. Låt fantasin flöda och ha en kul stund ihop.

”;” alt=””>

Nova (Joylights Fairy Tale) ,Tindra & Tina

Lugn fredag

2011-11-04

Dagen har bestått av vila. Inget planerat alls. Härligt!

Har faktiskt bara tagit det lugnt. Legat i soffan och bläddrat lite i tidningar, vilket inte är vanligt. Nästan så man skäms. Konstigt va?.

Några härliga promenader har det också blivit. Både i skogen och på vägarna. Då jag har Karins pudlar på besök så är det 5 st att hålla reda på. Det går alldeles utmärkt. Dom sköter sig strålande.

När jag skriver detta är det kväll och fortfarande tar jag det lugnt. Brasan är tänd och nu blir det att krypa upp i fåtöljen och kika lite på tv. Snacka om lyxig fredag. 🙂

Nu vet vi

2011-10-24

Jippie är tom. Inga valpar i magen där inte. Vi vet detta då vi idag tog ett ultraljud. Oj, va det känns sorgligt. Men ändå skönt att det är över, då de senaste veckorna pendlat mellan hopp & förtvivlan.

När hon var på 59:e dagen efter första parningen (förrförra onsdagen) började hon gnälla och skulle in igen så fort hon varit ute och snabbkissat. Precis så som tiken gör när hon har valpat. Hon ville även gärna bära och passa en leksak. Skendräktig?

Detta tillstånd varade ungefär ett dygn sedan gick det över. Hm, var det förvärkar eller?, tänkte vi. Tiken kan ju ha detta ca en vecka innan valpning och det kanske var det som fick fram detta beteende hos Jippie.

Dagarna gick och hon blev mer och mer som vanligt. Glad, pigg och leksugen. Men samtidigt visade hon att hon ville vara nära och gosa samt sov djupt. Klurigt? Tempen pandlade mellan 37.1 – 38.3. Var hon dräktig eller ej?, var frågan vi ställde oss hela tiden.

Vi närmade oss sista parningens 63:e dygn vilket var i lördags. På torsdagen innan var jag säker på att hon var tom.

Men så kom fredagen och slemproppen gick!!!! ?? Va nu, kan hon ha grundlurat oss så? Kände och kände, visst rörde sig något där inne, men var det Jippie själv som ryckte eller……….. Hu, vad nojig man blir. Lördagen gick utan någon förändring. Rådfrågade verterinär. -Ja, visst kan slemproppen gå utan att själva valpningen sätter in. Det kan ta dygn. Så länge hon är pigg så är det inget att oroa sig för.

Började tro att det kanske trots allt låg en valp där inne någonstans. Väl gömd. Har lärt mig att om tiken har en eller få valpar i magen så kan valpningen senareläggas , så vi väntar väl och ser.

Men inget hände och måndagen kom. Näe, nu orkar jag inte med detta längre. Så det bar iväg in för ett ultraljud, vilket som sagt visade på att hon var tom. Frågorna till veterinären från mig var många. Men tyvärr inget konstaterande svar på frågan: -Varför? Trots 4:a parningar så var det nog kanske för tidigt.

Ultraljudet visade även på en liten mängd vätska i livmodern, så Jippie sattes på behandling och ska på återbesök. Det jag i alla fall fick klart var att det är helt ok att para henne igen vid nästa löp och så får det bli. Trots att känslan av aldrig mer har infunnit sig mer än en gång under den senaste veckan. Men se då blir det ett progesterontest innan, så att vi verkligen ser till att pricka rätt dag.

Oj!, vad tiden rusar

2011-10-10

På onsdag är Jippie på 59:e ELLER 53:e dygnet. Spänningen är OLIDLIG!!!! Konstigt att jag fortfarande är så osäker på om det tatt sig. Ser ju helt klart att magen är rundare. Vad är det som får mig att tvivla???

I min almanacka stod det skrivet att jag & Elisabeth skulle träna lite lydnad idag. Vi har blivit så duktiga på att planera in träningspass. Vi altinerar mellan jaktträning, spår och lydnad. Men idag så var det då lydnad som stod på schemat.

Jippie var på hugget och tyckte det var vansinnigt roligt. Det blev ett bra träningspass. Kände mig så nöjd. Det gick även super för Elisabeth som tränade med både Calson & Kerstin.

Efter träning & lunch så badade jag och klippte Ricky. Där efter var det Jippies tur. Idag så rakades hennes mage, sidorna och benen klipptes även dom in lite mer än vanligt. Detta som förberedelse inför den kommande valpningen. Visst blev hon fin?

Ugglebesök

2011-09-29

Jag och Frida satt i soffan i lugnan ro och pratade när vi båda i ögonvrån såg något litet svart komma emot oss utifrån. PANG!!!! Nej!, en fågel hade flugit in i rutan. Den låg på bordet nedanför med ena vingen utslagen och det ryckte otäkt i den. Fasen också! Vad gör vi nu?

Jag sprang ner och hämtade en liten handuk som jag sedan gick ut och försiktigt lindade in den lilla ugglan i. Den stirrade på mig med sina stora gula ögon och undrade säkert vad jag sysslade med. Nu andades den lugnt och hade dragit in vingen. Ja, då var det bara att vänta och hoppas.

Vi satte oss åter i soffan och hade stenkoll på den lille. Efter en halvtimme kröp den så ut ur handuken och satte sig lugnt och kikade på omvärlden. Puh! så skönt. Jag tog mig ut och fotade den. Jösses, vad söt den var. Den såg helt ok ut där den satt och spanade in mig.

Jag återvände in till Frida och vi fortsatte vår koll inifrån. När så ytterligare en timme hade gått, kikade den upp mot oss som om den skulle säga – Hej då! och sedan flög den iväg in i skogen. Åh, vilken lättnad vi kände. Tur att det gick så bra.

Halvtid

2011-09-23

Ja, då ska Jippie vara i halvtid av sin dräktighet. Visst är hon fastare över magen och på träningen har hon inte samma fart.

Jösses, vad detta är spännande! Är det några små där inne eller ej? Har nog aldrig varit så nojig. Vet faktiskt inte varför det är så denna gång. Det finns ju inget som pekar på att det inte skulle ha tagit sig. Flera klockrena parningar över nästan en vecka, så…………….

Husse är dock helt lugn i frågan och hoppas på en liten brun tik. Ja, det är bara och vänta och se. 😉

Stadsbesök

2011-09-15

Solen strålade härligt idag. Ett perfekt väder för ett stadsbesök tyckte både jag och Frida. Så vi “packade” in hundarna i bilen och tog oss in till Göteborg för att strosade runt lite.

Inte så ofta man är inne i stora staden och turistar. Det var jätte mysigt och bra träning för Jippie & Bella. Man borde göra detta oftare.

Vi hamnade till sist vid Feskekörka där det finns statyer utanför. – Mysko typer det där, sa båda hundarna. Men när dom tysta smugit fram och kollat läget, så var faran över.

Väl var hemma igen så såg jag att vår Magnolia fått knoppar igen??? Nu är väl ändå tiden ur led? Det blir ju andra gången i år som den kommer i blom.

Vad gäller Jippies dräktighet så kan vi inte säga så mycket än. Visst tycker vi hon är rundare om magen, men …………… Hon är mer mattig och vill gärna vara nära , men ………… Puh!, vad det är jobbigt att vänta. Vi vet att det hålls många tummar där ute och det är vi tacksamma för. 🙂

Apportering ska vara roligt.

2011-09-06

Apportering betyder grip & håll fast. Senare kommer andra delar in som t.ex vänta på kommando, spring fort både ut och in, gör ingång, sitt och håll, störningar, loss ……………..

Allt för många hundar tycker att apportera är urtrist. Varför då, kan man ju undra? Det borde ju vara jätte kul att hålla, hämta och lämna.

För mig är det viktigt att det är en rolig och kravlös lek vid inlärningen. Man måste inte börja med en apportbock framför nosen.

Hunden ska ju kunna hålla vilket föremål som hellst. Kan vara bästa pinnen, leksaken, vispen, apportbocken, flaskan, korven, dummisen, fågeln, ja vad som. Träna på promenaden, från soffan i reklampausen, i trädgården, vid köksbordet, på apellplan ………………….. Dra föremålet ifrån dig och låt hunden jaga ifatt, släng och låt den hämta, håll still och dra bort (med glimten i ögat) om hunden tjuvar och försöker ta innan kommando, gå och lägg ut ……………….

När jag tränar in apportering lägger jag stor vikt på att belöna när hunden håller och att jag får fram ett långt och fast hållande med störning innan jag börjar med släppet. Detta behöver inte tränas i stillastående utan kan med fördel tränas i rörelse då det är lättare att undvika att det blir tugg.

Min erfarenhet är att om man börjar för tidigt med –Loss, så får man en hund som spottar ut lätt i stället för att hålla.

När jag så börjar tränar in avlämnade är jag noga med att hunden ska komma in nära mig och vara där en stund innan jag tar fram händerna. Den behöver inte vara vid någon sida utan bara framför mig när jag sitter på huk. Om man står uppprätt och håller fram händerna är det lätt att hunden upplever detta som hotfullt och att det blir en konflikt i att behålla sitt föremål eller att man får en hund som släpper framför och sedan kommer in med sänkt huvud.

Tänk på att hunden ibland kan få tillbaka föremålet som extra belöning vid släppandet för att avdramatisera att den lämnar något ifrån sig. Lycka till!